Vad passar bättre såhär i påsktider om inte en film om längtan efter mirakel? Miraklet i Lourdes, som hade preimiär på Fyrisbiografen i onsdags är en stillsam, aningen distanserad men samtidigt ömsint film om en grupp människor som av olika anledningar besöker pilgrimsorten Lourdes och hoppas på att just de ska få uppleva ett mirakel. Huvudpersonen Christine som är rullstolsbunden är med på resan mest för att bryta sin ensamhet. Hon verkar egentligen mer intresserad av en av männen som i stilig uniform hjälper de sjuka som besöker Lourdes än av religion och mirakel. Hennes omgivning skildras dock ingående och fastän filmen handlar om en lite annorlunda sällskapsresa med en ganska tragisk utgångspunkt finns det ändå något humoristiskt i dess skildring av gruppdynamik och mirakelturism. Som om Ruben Östlund eller Roy Andersson tagit sig an Sällskapsresan, beskriver filmrecensenten Hynek Pallas filmen i det här radioinslaget (Hynek och Clara Törnvall pratar om filmen ungefär 3o minuter in i programmet). Om ni före eller efter filmen blir mer nyfikna på fenomenet och vallfärdsorten Lourdes så tycker jag ni ska läsa FLM-redaktören Jonas Holmbergs text om filmen och ursprunget till myten.
/Maja
/Maja
