Princess

Efter att ha sett Princess har jag tre frågor i huvudet. Löser våld någonsin problem? Varför blir jag mer upprörd av hämdaktion på film när det handlar om Danmark än när jag ser på Kill Bill? Kan man lösa strukturella problem med individuell hämnd?

Vi börjar från början: Nej. Jag har en grundläggande pacifistisk hållning. Jag tycker inte att våld är bra. Det blir inte bättre underhållning för att det är animerat. Jag är helt enkelt inte road av att titta på våld.

Då kommer dock invändningen, men hallå, hur provocerad blev jag av exempelvis Kill Bill? Inte särskilt. Och att det kanske finns en större humor där är inget argument, underhållningsvåld som underhållningsvåld. Jag har väl helt enkelt en förutfattad mening om att dansk film ska ha en bättre inställning, det vill säga mer som min, än amerikansk film.

Slutligen, kan man lösa strukturella problem med individuell hämnd? Nej såklart inte. Och jag undrar lite, om man nu väljer att göra en film om den onda porrindustrin, varför sätter man en aningen demoraliserad präst i hjälterollen? Om det nu inte istället är en film om kyrkans dubbelmoral och hur alla förlorar?

I en scen inväntar vår hjälte prästen tecken från gud för att börja slåss mot skurkarna, och finner det i form av ett kors runt halsen på en av dem. Vem är då god och vem är ond? Vems tro rättfärdigar våld och vems gör det inte?


/Emelie

Andra bloggar om: Princess, film